Tidigt på farsdagsmorgon kom de! Marys små valpar. Allt gick toppenbra, jag som var beredd på att allt kan hända. Även om jag är ganska van vid förlossningar så har jag aldrig förlöst en chihuahua tidigare så det var premiär för både mig och Mary:)

Mary var som om hon aldrig gjort annat och valparna bara gled ut. Mary kommer själv från självvalpande linjer och det kändes tryggt.

Fyra små flickor blev det. De äter och äter och allt har än så länge gått jättebra med dem. Mary har varit lite orolig på förmiddagarna och velat bädda endel på grund av hormoner och eftervärkar som nu har gått över.

Tikkis har varit sååå himla intresserad. Hon tog för givet att hon skulle få sitta med vid förlossningen som hon alltid gjort med katten. Men det fick hon ju inte nu. Men inte var det lätt att hålla henne bortstängd inte. Hon har krafsat och kämpat för att få vara med. Så hon fick gå med mormor hem, vilket hon i vanliga fall älskar. Men denna gång ville hon dock vända på halva vägen och tyckte att hon behövdes hemma hos bäbisarna😂. Det ska bli kul sen när de är stora nog att träffa henne. Hon har ju lekt och pysslat med alla kattungar vi haft så hon är en riktig barnsköterska♥🌺🐾

Läs mer om valparna på sidan Valpar där jag kommer att uppdatera varefter med bilder och annat som händer.